25 september 2013

Ensamsteg i andlöst
uppförslut.
Sol som sakta sjunker.
Ånger en omöjlighet.
Upplagd av kl.

4 kommentarer:

  1. Charlotte25 september 2013 kl. 23:14

    Otroligt mycket stämning i så få rader.

    SvaraRadera
  2. Grå papegoja26 september 2013 kl. 08:05

    Så vacker och länkningen gick bra.

    SvaraRadera
  3. Kalle Byx26 september 2013 kl. 10:11

    Så få ord, så stort innehåll. Hur gör du? Tack för att du delar med dig.

    SvaraRadera
  4. foxy26 september 2013 kl. 22:35

    Kram, tänker på dig igen...hoppas du känner det...

    SvaraRadera

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)