Ensamsteg i andlöst

uppförslut.

Sol som sakta sjunker.

Ånger en omöjlighet.

Klippan.
Täckt av mossa tar den emot
mitt vrål,
tar emot mig.
Skulle jag ha suttit kvar
helt nära?

Solen sken.
Solen sken och det var september.

Det finns så många tankar
som måste få bli ord.

Sorgen är ett ensamt rum.