Rädd.
För att vi kanhända bevisar något du vägrat tro på.
Otålig.
För att du också är förvirrad.
Tyst.
För att jag inte hittar ord.
Detta skulle handla om färg.
Om hur vi river murar och bygger broar,
om hur vi dansar samba på karnevalen och
aldrig ångrar våra steg.
Detta skulle handla om färg.
Men allt jag kan tänka är, där finns du.
Vi är små, som universum ungefär. Tiden är dock oändlig. Vi badar i den. Nu.
SvaraRaderaDu, är lika vis som näktergalen.
Sjuner lika vackert.
Lika bevingat.
Om Kärlek.