17 mars 2011

Jo, där ute 
finns en
avgrundsvrede,
skrämmande och 
dold.
Vinden som i tvekan 
stannar,
verkar frysa,
smyckar tröstlöst såren 
med 
kristaller 
kantade 
av is.


Vi väntar

pardon.

11 kommentarer:

  1. Det är säkert fler än jag som saknat dig och dina dikter.

    Gillar din text, speciellt de tre sista raderna.

    SvaraRadera
  2. Vackert. Du håller stilen. Och ja, du är saknad!

    SvaraRadera
  3. "smyckar tröstlöst såren" - så vackert!

    SvaraRadera
  4. Förstår inte hur du lyckas så bra varje gång :)

    SvaraRadera
  5. Avgrundsvreden är verkligen skrämmande, ikväll i världen är den påtaglig. Fint att du skriver här igen, jag har saknat dina ord.

    SvaraRadera
  6. Väldigt fina ord som dansar med varandra till en högre mening :)! Förstår inte att jag inte börjat följa dig tidigare. Det ska jag göra nu :)!

    SvaraRadera
  7. ja vi saknar dig, men sen smyckar du våra dagar..

    :) fint

    SvaraRadera
  8. Vackra ord! Välkommen tillbaka du fina!

    SvaraRadera
  9. Nu när jag skrivit låter jag mig läsa. Vackert! Har saknat! Kram

    SvaraRadera